Spridda anteckningar

Kina 

KINA

China Map and Satellite Image

KRONOLOGI

KINAS HISTORIA- tidsaxel

ARKEOLOGI OCH TIDIG HISTORIA - Förhistorisk tid
600 000 f kr - 2000 f kr.

2400-221 f kr MYTISK TID 
Xia, Shang, Zhou

2070–1600 f.Kr - Xia-dynastin

1600–1046 f.Kr Shangdynastin Från omkring 1400 f kr hade Shang sin huvudstad vid An-yang. Deras rike omfattade slätten omkring Gula Floden, men vi vete inte exakt hur långt det sträckte sig. De kallade sg själva Shang, men under Chou fik de namnet Yin.

1046–256 f.Kr Zhoudynastin  
 Zhou (även Chou) (1028-256 F KR. Västra Chou 1028-771 f kr ; Östra Chou 771-256 f kr. Chin 221-206 f kr.
  Till att börja med hade Chou kvald sin gamla huvudstad i Weifalen, men de drevs därifrån av barbarerna 771 f kr. Sedan slog de sig ned i Loyang tills de utplånades av Chin 256 f kr. Det område som täcktets av Chous vasallstater sträckte sig ungefär från Peking i norr till något söder ohm Yangtse. Mellan 230 och 221 d ke uppslukade Chin de sex rivaliserande Choustaterna (Han, Chao, Wei, Chu, Yen och Chi) och återupprättade  det första kejsardömet. Chin förenade tre av dessa vilket blev början till Kinesiska muren.

1046–771 f.Kr  Västra Zhou

770–256 f.Kr Östra Zhou

770–481 f.Kr Vår- och höstperioden

403–221 f.Kr De stridande staterna

221 f. kr - 206 f kr QINDYNASTIN

206 f Kr - 220 e kr HAN
  Västra eller Tidiga Han 206 f kr - 8 e kr, Han 8-23 e kr, Östra eller Sena  Han 23-230 e kr, De Tre Kungadömena 230 -263, De Sex dynastierna 265-589, Sui 589-618.
  Han hade först sin huvudstad i Widalen vid Chang an, nära den plats där hojs och Chins huvudstäder legat. Efter ursurpatorn Wang Mangs Hsin eller den Nya Dynastins korta regering dlsog sig den kejserliga familjen ned i Loyang. När det var som störst sträckte sig  Hanväldet  till Pamirbergen i väster, Nordkorea i i norr och Nordvietnam i i norr och Nordvietnam i söder. Muren gick nu hela vägen till Jadeporten vid Tunhuang och Sidenvägen började trafikeras.
  De Tre Kungadömena var de tre stycken i vilka tre Hangeneraler delade upp Hanväldet mellan sig. Denna tid som ibland kallas De Mörka Århundradena kan delas in i ett stort antal dynastier och kungariken. De mest betydde var Weidynastdin i norr, och i söder de sex dynastierna Västa Chin, Östra Chin, Liu Sung, Söddra Chi, Liang och och Chen.
Sui enade åter Kina med Chang-an på nytt som huvudstad. De byggde Kejsarkanalen som förenade de existerande vattenlederna från Yangtze till Gula Floden och sedan uppför Wei till Chang-an.

206 f.Kr–220 e.Kr  Västra eller tidiga Han Han hade förste sin huvudstad i Weidalen vid Chang an, nära den plats där Chous och Chins huvudstäder hade legat. Efter usurpatorn Wang Mangs Hsin eller den nya Dynastins korta regering slog sig den kejserliga familjen ned i Loyang. När det var som störst sträckte sig Hanväldet till Pamirbergen i väster, Nordkorea i norr och Nordvietnam i söder. Muren  gick nu hela vägen till Jadeporten vid Tunhuang och Sidenvägen började trafikeras.
  De tre kungadömena var de tre stycken i vilka tre Hangeneraler delade upp Hanväldet mellan sig. Denna tid som ibland kallas De Mörka Århundradena kan delas in i ett stort antal dynastier oh kungariken. De mest betydande var Weidynastin i norr, och i söder de sex dynastierna Västra Chin Östra Chin Liu Sung Södra Chi Lian och Chen. 
  Sui enade dåter Kina med Chang an på nytt som huvudstad. De byggde Kejsarkanalen som förenade de existerande vattenlederna från Yangtze till Gula floden och sedan uppför Wei till Chang an.

9–23 e.Kr (Xin)  Wang Mangs interregnum

25–220 Östra Han

220–280 DE TRE KUNGA-DÖMENA

265–420 Jindynastin

304–439 De sexton kungadömena

420–589 De sydliga och nordliga dynastierna

581–618 Suidynastin

618–907 TANGDYNASTIN 
Fem dynastier och Tio Kungadömen 907-960
  Under första hälften av 700-talet erövrade Tang ett rike av ungefär samma omfattning som Hans, men deras nederlag mot araberna Talasfloden 751 ledde till att de nordvästra områdena förlorades. Huvudstaden låg än en gång vid Chang an, men de använde också Loyang som en östlig huvudstad. Dynastin skakades 755 av ett uppror lett av An Lu Shan, som tillfälligt erövrade båda huvudstäderna. Under en mellanperiod - Fem dynastier och Tio Kungadömen - härskade i norr fem korta dynastier efter varandra, upprättade av provinsbefälhavare, medan söder var uppdelad i tio stater.

690–705 Wu Zhaos interregnum (Zhoudynastin) 

902–979 De fem dynastierna och De tio rikena

960–1279 SUNGDYNASTIN 
Norra Sung 960-1127, Södra Sung 1127 - 1279.
  Sung gjorde Kaifeng till sin huvudstad men de drevs bort därifrån av Chin 1127. De slog sig senare ned i Hangchow, som de kallad Lin-an. Chin förlorade Peking till mongolerna 1215 och besegrades slutgiltigt av dem 1234. Från 1234 till 1279 var mongolerna följaktligen närmaste grannar till Sung. Gränsen gick ungefär halvvägs mellan Gula Floden och Yangtze liksom den hade gjort under Shin. 

907–1125 Liaodynastin

1115–1234 Jindynastin

1038–1227 Västra Xia

1271 (el 79)–1368 Yüandynastin 
Mongolerena tog namnet Ta Yüan (Stort ursprung). Tidigare hade bara Wang Mangs korta Hsin eller Nya dynasti använt ett deskriptivt namn i stället för ett geografiskt namn. T o m innan Sung slutgiltigt besegrades hade Kublai Khan börjat använda Peking som huvudstad på 1260-talet. Det hade varit chins huvudstad tills det intogs och förstördes av Djingis Khan 1215. Mongolerna byggde en andra kanal, som fortfarande finns kvar, förd att transportera spannmål från södern till den nya kejsarstaden.

1368–1644 MINGDYNASIN
  Grundaren av Ming hade sin bas si Nanking medan han drev dut mongolerna, och han behöll det som sin huvudstad. Den tredje Mingkejsaren flyttade till Peking 1421 och anlade den nuvarande Förbjudna Staden. Mingväldets gränser sammanföll i stort sett med Hans och T'angs men utdana Kinesiska Turkestan, den långa landtungan norr om Tibet där sidenvägen går. 

1644–1645 Shundynastin

1644–1911 Qingdynastin (Manchuerna)

1912–1949 Republiken Kina

1949–Folkrepubliken Kina

1912-1949 Republiken Kina 1949 - (Taiwan)